Blandning Vardagsliv

Välkommen till Blandning Vardagsliv – en plats för dig som vill omfamna allt det där som händer mellan måndag och söndag. Här ryms små stunder av lugn, stökiga morgnar, halvfulla tvättkorgar och de där ögonblicken när vardagen plötsligt känns lite extra fin. Jag utgår från mitt skrivande med texter och bilder till att göra så som faktiskt livet består
utav att kanske några igenkännanden för vardagens utmaningar .

                                                   STEGHJUL

          Ett scenutrymme, gryningens stigbygel , något varifrån
          det djupa expansionskärlet, det att öppna upp för en
          fördämning, en uppkoppling eterns brus. Att när det 
          där tidtagaruret från sin början och hur
          genomströmningen utav pulserande massan. En sin
          själsliga sträng som en ton i varandets stund och att
          kanske vem den där konstnären var vid skytteln och när
          medan evighetsväven via knyppeltrådar och när uti den
          förunderliga ytan, Hur ett varje till att gå in vid likt någon
          destination för att bli försatt vid tillstånd ungefär så som
          känslor kunde ha gett sig tillkänna, Hur en typ av
          hemligheter där blir inbakat vid sina gener, ett något 
          genom ett tillståndets textur ender varifrån det där ljudet
          från dragkedjan . En dörröppning till att fick stiga fram
          vid ljuset. en tröskel för en upptrampad
          stig i oretuscherat
          skick när sången om blodet eller när räcket av brustna
          vakuum, alternativt frånvaron när mitt uti en närvaro typ 
          hur det där avståndet mellan alarmklockor och till att
          bli upptagen utav att leva . En dimension 
          att kunna gå djupare in i och när blir levande antecknat

         @ Hans-Olov Boström

                                               
                                                    BETINGELSE

                                 Tillskrivs omständighet, det till i
                                 sin grundgestalt att inkludera
                                 vid oavbrutna instinkter, hur det
                                 av eftersträvan som där
                                 ljusen genomflöt daggdroppen
                                 och invid det som
                                 redan är och vilka utav givna
                                 löften, att en fördröjd
                                 tanke jämsides någon försoning
                                 , alt hur allt medan en lysande
                                 åkervall där sådana kvällar 
                                 att lika varsamt som svala blad

                                 @ Hans-Olov Boström
                         

                                         SÅRBART OFÖRMÖGNA

                 En närkamp vid sig själv, etc. att bara en tanke från
                 där sticker hål på pratbubblor så som gånger
                 kommer ut mot andra sidan av dom lika oförklarligt
                 för att nå in vid en strategi kring det omedvetna
                 - Att ett mer ur som när blir till dom samma gånger
                 där kunde ha varit förprogrammerat, hur några invid
                 typ till i signalämne eller till i gånger när precis vid
                 en sin verksamhet genom våra sinnelag, kropp
                 och via ryggmärg och genom äppellunden där sjön
                 glittrar genom vackra grenverk och som när tankar
                 ibland när faller ur sin egna stumhet.
                 . Hur kunde ha varit en teori om när det blir till i stor 
                skillnad på en starkare tro och om ifall kunde funnits
                någon annan verklighet uti som var innehållet och
                som gånger skulle vägleda oss till
                att kanske likt en välsignad befruktning endera mer
                till en modifierbar pedagogik via det där
                laboratorieglaset att typ bli försedd med det där
                förunderliga flodsystemet när en samma grundfaktor
                som jorden suger åt sig av fukten. En kärlek uti det
                tyngdlösa ögonblicket och hur en varje
                blomma när spricker upp uti det oumbärliga ljuset

                @ Hans-Olov Boström
                 

                                             LITE BAKBUNDNA

                      Analytiskt iscensatt, typ lokalisera varsel
                      och vittring, hur någonting inhyst till att
                      fick avmarkera smärta, det till att skildras
                      vid sina tunna rader, att aldrig övervägd
                      till att övervaka vid process, mest hur
                      ekipaget där vidgar ett språk mellan dom
                      gånger fick göra en sin egna
                      bokstavssättning till i anslutning känslor, 
                      det som ett sätt att förmedla gånger likt
                      ett där expanderar vid frågor och när blir
                      lite närmare, men inte mer än så att
                      den där texten som måste få ta sin tid så
                      som en frukt måste få mogna, och som
                      ett ifall om vi ville 
                      så som resten av himlen, orsaksrelaterat

                         @ Hans-Olov Boström

                                        UTAN PRÖVOTILLSTÅND

         Observant engagemang där genomsyras av de gånger
         sätter ihop till i känslor. Att det som ett klockslag för
         själva rumsramarna, hur en tanke blir involverat vid det
         djupa tidsbruset och när en längtans rop brinner uti
         lyckliga träden, Händelser invid allting utöver alla dessa
         olikheter, Ett förverkligandets omfamning varifrån vi
         som ett gradantal kring en livslevande restid till att fick
         berika oss vid så som gånger en kärlek skulle etableras
         och utsmyckas och ändå kanske kopplingar till i smärta
         - Hur avstånden till dom av föränderliga skeenden
         alla gånger av där en svart asfalt och medan höstlövens
         gatlopp endera rymder när forsar över mig
         av ljus och molnvingar, alternativt som en sommarhage
         full utav röster och vid att som igenkännande händer
         kännerigen grönskor, det mer
         som utav förbrukningsvara uti ett hopplöst förtydligande

@ Hans-Olov Boström

  Den Neutrala Naturen

                                        LYSTRINGSSIGNAL 

              En stund fredad zon, det där uppvaknandet när
              som ett reduceringsmedel för en klarare tanke
              , hur den spruckna försegling tillhörande den
              av livgivande elektrod där släkte av härstamning
              någonting att kontaminera vid själva djupsinnet.
              Hur den osminkade tiden, att en stund
              vidhäftning den råa verkligheten, En naturlig
              logistik för dom hypotetiska svaren. Att hur den
              av antastade tystnad alternativt dom efter 
              nattsärken och där ut mot dagen, ett ögonblick
              utav himlaglasen med sina optiska inställningar
              Det som en blåhet att hela rummet till diffration
              ljuset, alternativt hur det som
              en måttstock för den
              kollektiva anstormning. Typ något mer av unikt
              vägval där dom trasiga pupporna till nånting för
              den nyckfulla spegelhinnan
              där det oupphörliga 
              sökande, det som att mäkta med och vid gånger
              några vindar tog tag vid våra notblad. Hur
              allt det som var och allt som blir på en sin grund
              av varifrån en livslevande ton med dom enklaste
              ord flygande mot oss via sköraste glasmålning

               @ Hans-Olov Boström

                                                 DJUPFRAGMENT

                     Erfordras kännedom, några tysta delgivningar
                     sorts modellerbart grundämne, sitt själsliga
                     spelrum. En aktiveringskod för bröstmjölken
                     endera när alla dom utav svaren som gånger
                     kunde utebli . Att hur det som en och annan
                     borttappad formulering och vilka mekanismer
                     för det starka ljuset genom det stora vävhjulet
                     endera när vidden av ett meningslöst
                     förkunnande , hur  kunde byta färg och några
                     nya penslar som ur årstidsfrekvenser, att ett
                     annat språk som ekot av
                                        där något fotografiskt
                     avstånd förbleknat och hur bara kvarnhjulets
                     oförtröttliga rundgång. Det som en tanke för
                     dom adesserat ur nervbanor fick rollen som
                     medverkande kraft . En attraktion, en vågad
                     emotion till att tränga igenom heta brännglas
                     de av tunga djupa markörer av eld och vatten
                     och som där en himmel skjuter i höjden
                     , alla spunna trådar kring brytningspunkt när
                     det som förskjuts till inuti sina speglar och
                     hur alla strandstenar blir blå och att kanske
                     ingen, ingen, ingen kommer att vara oskyldig

                     @ Hans-Olov Boström

                                                  EXPONERAD

                   Att ungefär sin process när fukt och serienummer
                   research och för dom för allt av urklippta innanför
                   geometriskt där etc. slags dolda tankar, det till ett
                   inplantat av sekretess, att hur dom med
                   flykten genom där antar en förlorad stenografi
                   mot hud och mot de förlamande
                   hörselgångar gånger de av förvridna blindvinklar 
                   och den totala stumheten och innan tomma ark
                   och innan tysta skeenden
                                  och innan kompakta mörker och
                   innan de av fångstnät och tusen stickande signaler

                    @ Hans-Olov Boström

Här vid sinderudden fanns jag om somrarna med sjön alldeles utanför
                                        - morfar i bild

                              BRYTNINGSTID

Argument för anhalter, den magiska intensionen
hur det slumpmässiga utfallet, gånger blandar
kulörer som till en åtråvärd bild och när frångår
inte någon djupare förväntan. Hur det under tid
av förvandlingars obevekliga igenkännande, att
när en större längtan kunde ha väntat in så
fick sin beröring likt några försiktiga tangentslag
gentenot någon skyldighet, alternativt
att bara det som tussilagorna redan visste

@  Hans-Olov Boström

                         
                              LOGISKA URVALET

          Detta när måste ha varit en installation
          för den realistiska upptäckten och vid
          all sin förunderliga närvaro, Att hur ett
          till för att kunna se och för att kunna
          känna det som till val av tanke
          och rymd och när ingenting faller bort
          Hur mest ifall om
          hyste tilltro
          att varken överskattar etc. underskattar
          . Tror inte heller att bara framträder ur
          dom passiva av ingenting, att tron på
          mer som en stark känning 
          det som en fantastisk medvetenhet där                  mer hur likt ibland när såg
          - hur madonnan över hela himlavalvet

         @ Hans-Olov Boström

                              LOGITECH

Tillfällen , kanske vilken av alla vesioner som
allting eventuellt kunde ha fått stått modell
för tillsammans med någon större driftighet
- Kunde ha öppnats upp för en kallese, en 
tillagd fråga, ett stycke skrivet för själva
livsgåtan till sitt uppdrag,
, En logitech slags uttrycksfom när dom utav
telepatisk genomströmning. Ett kännbart till i
sina osynliga för dom av motivation de gånger där tar djupa andetag, några tysta steg vid det
att tänker och vid det det där som
ibland blir livsfarligt och ibland helt underbart

@ Hans-Olov Boström

                           BRAST JAG INOM

            Närmas mig mindre än kan urskiljas
            och morgonen när ett tonsteg
            högre på sin väg genom så som där
            frågor kvarstår och det alldeles  vid
            den där fästpunkten gånger rymmer
            ett eko av färdriktning, att hur
            antar ett ordlöst
            förankrat uti bilddjupet och, låter sig

            @ Hans-Olov Boström

                       DEN OTROGNA TEORIN

Signalämne, sensorers obalans, ett verk ur utan
signatur. Att hur det när mer en kemi utav någon
psykometrisk förrening, Själva traumat gånger
att mer till ett flockbeteende, hur rädslan med
den framsträckta strupen och att kanske
ett mer av en sin dubbelnatur, En tillhörighet
gånger som ett motiv blir utlämnat åt illusionens
källa. En bild till att likt kunna bii övermannad 
av från dom egna,varifrån självet med det tysta 
för tillfälliga transaktioner, ett mycket större och mycket djupare än när det för ett avtryck från
tankar och för den av undanhållna sekretess
- Den inhemska Cirkeln när väggar mot väggar och fönster mot fönster. Ett avsnitt av likt en pistol
riktat mot maggropen ungefär så som gåtor florerar, en slags öppnad dörr för fel våning och räcket utav röster via hörselgångarnas rischosetter endera vad tankar förhärdar där bad dig gå tillbaka till själva livet
bara för att få se intill gånger hur någons reaktion

@ Hans-Olov Boström

                   INVÄRTES RESUMÉ 

Matriser för sådant när brustna ur sina rådimmor
. En stilstudie för ett simultant landskap etc. det
som kring en tidsbeteckning gånger inbegriper
vid gånger att likt öppnad för en magi, några premisser efter att kunde ha stått vid stiltje och
som att bli träffad utav en djupare ton i blodet
Att det som vid liknelse för adesslapp,
ett gatunamn för en återvändsgränd , ett tillbud
vid sitt nimbus, ett sitt motto för dom av
mänskliga galleriet, det som en strålglans med den återuppmätta åverkan och när kanske som
till en invärtes resume och,  att kanske
var det just därför som vi nu har en ond Cirkel

@ Hans-Olov Boström

                     UR ÅLDRINGSSPÅR

Förhandling med vem, sin egna horisont 
allt av det där kring att hade föreställt sig
- Vad som likt blir avskärmat från och
när bara stod inför en sin turordning, Det
tysta avlästa skiftet där kanske mer till
ett invid en stund medan äverlevnadens
djupa blickpunkt . Hur dess existens,
att en sin själ, det som att fick känna mot
sin egna spegelbild när inte mer än som 
att bli kvar uti en förvirring och med
det väldiga valvet, Att så många tankar där
kunde lägga sig i och om ett ifall att
vad bryr sig ett om där kunnat berätta om
det skymningstunga innehållet utan svar

       @ Hans-Olov Boström
        

MAMMA OCH EN KO, KON
TILL VÄNSTER
OCH MAMMA TILL HÖGER

                  INDIKATION

   En första anblick och som
   där visdom råder, kunde
   vara att bara sitta uti djup
   sinnesro, att fick känna
   hur finns och intill gånger
   framträder så som
   där en tystnad väcker oss 

@ Hans-Olov Boström

                                 BESKED OM LÄNGTAN

             Det där ut mot vägrenen är aklejor sade hon
             när precis så som glädjen kunde strömma
             till vid sekunden utav en inre bild och när blir 
             målat vid anletsdrag, slags tidsperspektiv då
             när blir upplyst till en sanning. Hon som
             somnat med ålderdomens händer uti knät

              @ Hans-Olov Boström

                               KÄLLOR ALLTID KÄLLOR

                 Skvallersång inifrån liten pippi och inga
                 obevakade rovdjursögon, att mer där
                 livhanken stod på spel . En naturlig
                 medkraft, hur mängden av existentiella
                 ståndpunkter, det likt en samverkan för
                 alla dessa gånger till i någon
                 förenklad anledning eller endast av skäl
                 till varifrån att finna ur dom
                 urskiljningsbara och kring dom i sken av
                 när blir pytte små vid sina avstånd och
                 där när blir helt enorma vid en sin närbild

                  @ Hans-Olov Boström

                                   GLOBALT FRAMSTRÄCKT

              Meningen, att bara ingen som helst aning om
              att kanske hur en enkelbiljettens
              obeständighet .En vind när lika instabil som
              för ett adresslöst barn en dag när dom gick
              uti kylslagna regnet med de där stormarna vi
              faller genom och gånger
              där känslan av någonting konkret vid hjärta.
              .Ett utåtriktat när så där ärligt med den där av
              ängsla för att inte skulle hinna som varskodde
              oss att inte så där rädd att, skenar ohejdbart

             @ Hans-Olov Boström

                   MORFAR VID SIN KOLMILA

                           
                             DESSA URVERK

                Hur klockmynningen, att den
                 när vid avstånd till som
                 genom själva
                 fostergången
                 utskrift och begränsat datum
                 Att visst är det väl bara så                                 märkligt, att bara så märkligt

                    @ Hans-Olov Boström